Den där resultaträkningen som du har fått i alla år är en viktig rapport för att visa företagets lönsamhet. Den kan vara lite krånglig att förstå ibland. Här nedan beskriver vi i detalj hur du ska läsa rapporten och vilka delar den innehåller.
Vad visar en resultaträkning?
En resultaträkning visar precis som det låter, resultatet. Men den visar också lönsamhet, bruttovinst, nettoresultat, omsättning, vinstmarginal, bruttomarginal med mera. Vi kommer att gå in mer på detalj hur du läser din resultaträkning men i stort så visar den resultatet över en viss tid. När du skriver ut en resultaträkning så kan du välja mellan vilka datum (period) den ska summera.
Vilken period är viktigt att ha koll på
Det ska framgå av resultaträkningen vilken period den avser. Detta är viktigt att hålla koll på. I de flesta resultaträkningar så visas två eller tre kolumner. Den första kolumnen visar resultaträkningen för den perioden du valt att titta på. Den andra kolumnen visar resultatet ackumulerat fram till sista dagen på den period du valt. Det vill säga, om du valt att titta på Mars månad så kommer kolumn två som visar ackumulerat värde visa resultatet från första Januari fram till sista Mars. Den tredje kolumnen brukar visa samma period förra året så att du kan jämföra med föregående år.
När det gäller ackumulerat och föregående år så måste du tänka på att det baserar sig på räkenskapsår och inte kalenderår. Så har man ett brutet räkenskapsår. Alltså att räkenskapsåret som till exempel sträcker sig från första juli till sista juni så kommer ackumulerat att räknas från första juli istället för första januari.
Det är som sagt viktigt att hålla koll på vilken kolumn du ska titta på för att veta vilken period som du tittar på och det är viktigt att veta om ackumulerat och föregående år visar hela året eller fram till det datum som du valt att skriva ut för. På bilden nedan ser du ett exempel på vart du hittar dessa datum. Denna rapport är ifrån Visma och deras rapporter ser alltid likadana ut.
Resultaträkningens olika delar
Resultaträkningen består av flera olika delar. Här går jag igenom de olika delarna uppifrån och ned. Det kan vara bra att ha din egen resultaträkning framför dig när du tittar på dessa olika delar då kan du bilda dig en uppfattning av hur det kan appliceras på ditt företag på ett bättre sätt.
Intäkter
Högst upp har du dina intäkter. Intäkter är ett finare ord för försäljning. Detta är alltså vad du har sålt för under perioden. Kom ihåg att här hamnar även det du sålt för som ännu ej blivit betalt. Skickar du tex en faktura till en kund i slutet av januari som har förfallodatum i februari. Så kommer den att dyka upp i resultatrapporten i januari. Detta med förutsättning att du tillämpar faktureringsmetoden och inte kontantmetoden. Om man tillämpar faktureringsmetoden, vilket är vanligast, så är det alltså skillnad mellan resultaträkningen och bankkontot.
Det är detta som kallas för din omsättning. Det du har sålt för under en viss period kallas alltså för omsättning. Intäkterna kan delas upp på flera olika konton i bokföringen beroende på om det är tex varor eller tjänster. Eller så kan det delas upp på olika varuslag eller olika produkter. Här har du möjlighet att själv bestämma hur dessa intäkter ska fördelas mellan dessa konton.
Vi på DigiM anser att en resultaträkning ska återspegla företagets ekonomi och därför ska kontoplanen anpassas. Det finns ingen i Sverige som säljer 25% moms ändå säljer majoriteten av alla svenska småföretag ”Arvode 25% moms” enligt resultaträkningen. Här bör det ju stå precis vad det är man säljer istället så att det blir tydligt.
Rörliga kostnader
Rörliga kostnader eller direkta kostnader avser kostnader som är direkt knutna till intäkterna eller omsättningen. I de flesta fall handlar detta om varuinköp eller underentreprenörer. Här ska allt som du faktiskt säljer vidare hamna. Ett bra sätt att tänka här är ”Försvinner den här kostnaden om jag slutar sälja?”. När det gäller kontona så är det alla konton som börjar på 4xxx som ligger här. Även dessa konton bör anpassas efter verksamheten och döpas till vad de avser.
Inom handelsbranschen så ligger varuinköpen här och inom tjänstesektorn hamnar underentreprenörer här. När det gäller handel så ska även lagret regleras här. Så minst en gång om året vid räkenskapsårets slut så ska man reglera inköpskostnaden. Det gör man genom att räkna lagret och ta bort det som man har kvar på hyllorna. Att sköta lagervärdet kontinuerligt är ju såklart bättre ur synpunkten att man ska ha så korrekta rapporter som möjligt. Men det måste också ställas i relation till hur mycket tid och pengar det kräver för att sköta det löpande. Storleken på lagret har också betydelse om det är värt att reglera kontinuerligt.
Fasta kostnader
Fasta kostander eller indirekta kostnader är alla kostnader företaget har som inte är knutna till försäljningen.
Här hamnar lokalkostnader, bilkostnader och administrativa kostnader. Det finns specifika konton för det mesta men även har kan det vara bra att anpassa kontoplanen så att den återspeglar just din verksamhet.
Kontona i denna klass är alla konton som börjar på 5xxx och 6xxx.
Personalkostnader
Under personalkostnader hittar du allt som har med personalen att göra. Här hamnar även din lön som ägare. Utöver lönen så hamnar alla kostnader för personalen här. Så som arbetsgivaravgifter, arbetsmarknadsförsäkring, personalrepresentation och pension och försäkringar. Här brukar man skilja på arbetare och tjänstemän och man brukar även skilja på ägarens lön och övriga löner för att man snabbt ska kunna räkna ut vad den anställda personalen kostar. Dessa konton börjar med 7xxx.
Räntor
Räntor har en egen avdelning och innehåller både intäktsräntor och kostnadsräntor. Det vill säga både räntor som du får och räntor som du betalar.
Avskrivningar
Detta avsnitt visar periodens avskrivningar på tillgångar som företaget äger. Avskrivningar innebär att man delar upp kostnaden för ett större inköp över en längre period. Man tar alltså inte hela kostanden i samband med inköpet utan man fördelar den över flera år.
Bokslutsdispositioner
Under denna punkt i resultaträkningen så hamnar sådant som justeras i bokslutsarbetet. Det handlar om bland annat periodiseringsfonder och överavskrivningar. Det som hamnar här har till syfte att korrigera skatten som ska betalas. Här hamnar även koncernbidrag när man väljer att ta emot eller lämna sådant till dotter- eller moderbolag.
Skatt och årets resultat
Det sista du hittar i resultaträkningen är skatten på årets resultat och årets slutgiltiga resultat. Det du kan tänka på här är att detta oftast bara räknas fram på slutet av året och framgår inte i rapporten löpande. Vill du räkna ut skatten på det resultat du har så tar du beloppet gånger 20,6% vilket är vad bolagskatten är på 2022 i Sverige.
Bruttoresultat, rörelseresultat och nettoresultat
Nu när du har kolla på de olika delarna och vad de avser så kan du börja räkna på lite resultat. Syftet med resultaträkningen är att visa just resultatet.
Det finns tre olika resultat som kan vara bra att ha koll på. Det första är bruttoresultat som visar vad du tjänar på dina sålda varor eller tjänster. Här tar du Intäkterna minus de rörliga kostnaderna. Då får du fram ditt bruttoresultat. Detta resultat ska sedan räcka till fasta kostnader och löner. Det kallas även för täckningsbidrag (bidraget som ska täcka kostnaderna)
Det andra resultatet som kan vara bra att ha koll på är rörelseresultatet. Det visar resultatet av själva verksamheten. Du hittar rörelseresultatet om du tar intäkter minus rörliga kostnader, fasta kostnader och personalkostnader. Du räknar alltså inte med bokslutsdispositioner och avskrivningar. Då får du fram hur mycket vinst verksamheten har gjort under perioden.
Det sista är nettoresultatet som visar det slutgiltiga resultatet inklusive alla intäkter och kostnader efter skatt. Detta är det resultat som tillfaller dig som ägare som du sen kan ta ut i form av aktieutdelning. För att kunna ta aktieutdelning av detta resultat förutsätter det dock att det inte finns tidigare förluster som måste täckas först.
Marginaler
Med hjälp av dessa resultat kan du också få fram dina marginaler. Alltså hur mycket du tjänar i procent på varje krona i intäkt. Det kan vara bra att veta när du ska räkna fram om det är lönsamt att sälja en viss vara eller tjänst men också för att kunnas räkna fram ett resultat baserat på en omsättning.
Först har du din bruttomarginal. Den visar vilken marginal du har mellan ditt varuinköp kontra försäljningspris. Denna kan du räkna ut på produkt, varuslag eller hela omsättningen. För att räkna fram marginalen tar du resultatet och delar med omsättningen. Säg att du köper en vara för 100 kronor, säljer den för 125 så får du en vinst på 25 kronor. För att räkna ut marginalen på detta så tar du alltså 25/125= 20% Din bruttomarginal är alltså 20%. Då vet du satt för varje 100 krona du säljer får du 20 kronor kvar.
Sen har vi vinstmarginal som beräknas på samma sätt men då tar du istället rörelseresultatet och delar med omsättningen. Då får du fram vilken marginal du har på hela din verksamhet i stort. För att få fram din nettomarginal så tar du resultatet efter skatt och delar med omsättningen istället.
Så för att summera hur du läser din resultaträkning
Resultaträkningens funktion är alltså att visa resultatet men också för att visa vilka intäkter och kostnader som ligger till grund för detta resultat. En resultaträkning kan vara hur lång eller hur kort som helst. Man kan skriva ut den komprimerat med summor för varje kostnadstyp eller så skriver man ut den med samtliga konton. Resultaträkningen visar dock enbart resultatet vilket bara är en del av ekvationen för ett företags ekonomi. För att få en helhet behöver du även kunna läsa en balansräkning och en kassaflödesanalys. Men det tar vi i ett annat inlägg. Jag hoppas att informationen är till nytta och att du kommer att ha lite lättare att förstå din resultaträkning i fortsättningen. Har du ytterligare frågor eller vill ha hjälp att anpassa din kontoplan så att dina rapporter är relevanta för din verksamhet kan du höra av dig till oss.
